Thursday, September 29, 2005

Tony Wiklander och mångkulturen

Dagens Nyheter gjorde 26 september en tämligen stor artikel om Sverigedemokraterna och dess ambitioner. Överlag var artikeln rätt okej utan att vara något speciellt, både Kenneth Sandberg och Tony Wiklander intervjuades. Och det var vad Wiklander sa som fick mig att reagera. Han passade nämligen på att avslöja att han har ett indiskt adoptivbarn.

Här finns det all anledning att göra halt och forumlera några frågor. SD brukar ju ofta påtala att man kämpar emot det mångkulturella samhället, vilken trovärdighet har vi som parti när inte ens vice partiordförande verkar avvisa mångkulturen? Frågan må vara obehaglig för vissa men liktväl helt nödvändig. Varför väljer Wiklander att presentera denna uppgift på detta sätt? Varför påtalade han inte detta för valberedningen innan han nominerades? Varför berättade han inte på årsmötet om att han själv bidragit till mångkulturen? Om han hade gjort det så är jag säker på att frågan hade behandlats av årsmötet och eventuellt frått en annan utgång i valet av vice partiordförande. Privatliv och rätt till intregritet i all ära, men det blir utan tvivel knepigt att med trovärdighet säga att man är emot mångkulturen om man samtidigt är en uppmuntrande del av den.

Nej, det är inte 1994 längre, och det är i detta fall något negativt. Det rimmade illa när Gudrun Schyman skattefuskade samtidigt som hon var partiledare i ett arbetarparti. Detta exempel får väl ses som en nationalistisk version. Vi skrattade rått åt Gudrun och hennes trovärdighet, nu är det andra som skrattar.

Wednesday, September 28, 2005

Inget bekymmer angående Wickström

Min nya kamrat Martin Tunström, SSU Helsingborg, har på sistone ängnat en stor del av sin personliga blogg till min person. Det är svårt att inte smickras av att man tydligen ser till att SSU:are ligger sömnlösa om natten.

Nu är Tunström ingen människa man lägger ner speciellt mycket tid på eller går i polimik med, springpojkar är inte riktigt värda det besväret. Däremot skall jag passa på att svara på att han tydligen har problem med att jag satt bredvid SD Mölndals Reine Wickström när vi firade att Mikael Jansson fyllde 40 år tidigare denna månad.

"Att Wikström sitter brevid Windeskog verkar dock inte bekymra Windeskog". Så skriver Tunström på sina sida. I detta påstående har han, för en gångs skull, helt rätt. Jag känner Wickström som en bra partikamrat, en påläst nationalist och friskt kämpande patriot. Jag skäms verkligen inte för att jag känner människor som Wickström, han är snarare en bra förebild med sitt osjälviska arbete för en ung SDU:are på västkusten.
Och ju mer PK-människor som Martin Tunström mår dåligt över att jag umgås med folk som Wickström, ju mer ser jag upp till Reine.

Monday, September 26, 2005

SSU: istället för argument

En springpojke i SSU Helsingborg, Martin Tunström, blev tydligen riktigt arg när jag i förra veckan tog upp några exempel på hur oseriösa de politiska amatörena på lekstugan Analys & Kritik är. Även om till och med omotiverade elever i grundstadiet kan skratta högt om den okunskap, förvirring, de definitionsfel, rinkebyretorik och allmänna amatörism som är så typisk för denna hemsida så reagerar denne herr Tunström mot kritik mot Analys & Kritik. Bevisligen rör han sig ofta med samma problem som denna hemsida och tar illa åt sig när något mer påläsa kretsar passar på att ha lite roligt på dessa människors bekostnad.

Nu är det inte så mycket till moteld herr Tunström har att lägga upp på sin egen blogg. Han försöker förklara bort amatörismen hos Analys & Kritik att det rör sig om okunskap och ironi. Ja, fast det som han inte klarar av att beskriva som okunskap och ironi bryr han sig, smart nog, inte om att kommentera alls.Uppenbart är i alla fall att han känner en djup politisk kamratskap med den låga nivån på Analys & Kritik. Och uppskattar man den former av låg journalistik så är det givetvis inte speciellt långt till att också alliera sig med antidemokraterna på tidningen Expo (nu kommer dock tidningen ut allt mer sällan, men ibland uppdaterar de faktsikt sin uppsida).

Den politiskt intresserade känner till Expos historia. Hur tidningen grundades av politiska terrorister, hur antidemokrater ena dagen arbetat som redaktörer på Expo för att senare på kvällen stå och kasta smörsyra mot demokratiska gruppers samligar. Hur man medvetet ljugit, verkat för inskränkningar i demokratin och hotat politiska meningsmoståndare. Allt detta känner den påläste till så det finns ingen mening i att gräva upp all smuts Expo vill gömma ännu en gång. Vi kan dock konstatera detta: är man demokrat och vill sammanblanda sig med grupper som har Expos förflutna så är man antingen politisk idiot eller i själva verket inte alls demokrat. Hur det är i fallet Martin Tunström är han nog bäst själv att utreda.

Hur som helst, det känns mer än lovligt desperat att börja gräva upp gamla Expo-uppgifter om mig, uppgifter som i de flesta fall smulats sönder i SD-press ett flertal gånger, i syfte att försvara amatörerna på Analys & Kritik. Dubbelt roligt blir det ju när en SSU:are försöker göra detta genom att ifrågasätta den demokratiska legimiteten hos Sverigedemokrater. Tydligt är, skulle Tunström själv vara övertygad demokrat så skulle han varken vara med i SSU på lokal- eller riksnivå, och verkligen inte beblanda sig med ett politiskt parti som har så många antidemokrater och mördare bland sina ideologiska och internationella kamrater.

På det lilla planet så delar han styrelse i SSU Skåne med vänserextremister, bland annat från SSU Malmö, som på fullt allvar vill införa planekonomi i Sverige 2005. Och detta rör sig inte om något isolerat fenomen, även SSU Stockholm hyllar antidemokraten Karl Marx och vill införa planekonomi i Sverige. En sådan inställning är ju skrattretande dum, men inte direkt kriminell. Däremotså bryter SSU mot lagar och uppträder kriminellt när man stjäl valmaterial från andra partier, när man stör demokratiska apellmöten och inte minst när man medvetet ljuger upp sina meddelamssiffror i syfte att bluffa till sig skattepengar. Går vi ännu längre upp i organisationen så minns vi bilder hur Olof Plame och Ingvar Carlsson åkt jorden runt för att skaka hand med världens värsta diktatorer.

Och detta internationella samarbete är grupper och partier som inte bara avvisar demokratin utan är villiga att mörda politiska motståndare för att påpeka allvaret i deras mission, det var inget som försvann ur socialdemokraterna på 80-talet. Sverigedemokraternas Mattias Karlsson prestenterade förra året en skrift med namnet "Den röda tråden - Socialdemokraternas internationella kontakter" (finns att ladda ner på http://www.sd-kuriren.info/). Den visar på ett osminkat sätt att det minsann inte är något tonårsskämt när SSU:are i Sverige springer på SSU-läger med Lenin-symboler och sjunger om att vada fram i politiska motståndares blod. Just detta nakna våld och antidemokratiska tankesätt genomför socialdemokraternas internationella kontakter

Att i Sverige uppmärksamma, eller till och med beundra, demokratiska politiker som arbetar ideellt för ett bättre land borde således inte vara speciellt kontroversiellt, även om dessa människor inte är socialdemokrater (vilket iofs Anders Klarström skall vara idag, Tina Hallgren-Bengtsson var å sin sida med i Socialdemokraterna innan hon hittade till Sverigedemokraterna). Kriminaliteten och hyllandet av politisk terror och antidemokrati inom socialdemokraterna, SSU och deras internationella bröder och systrer trode vara betydligt mer intressant att kritisera för den som på fullt allvar stödjer och kämpar för demokratin. Få inom SSU gör detta och Martin Tunström tillhör som ni ser inte dessa på något sätt. Han är beredd att köpa alla former av hyllande och tillbedjande av antidemokrati, samtidigt som han är villig att angripa demokrater i andra partier bara för att SAP eller SSU skall försöka vinna politiska poänger i Sverige.

Det är kanske möjligt att vara en trovärdig demokrat inom SSU även om vi inte sett så många exempel. Men det är inte möjligt att vara demokrat och inte bekämpa och ta tavstånd från våldet, kriminaliteten, bedrägeriet och hyllandet av politisk terror som är så centralt för dessa människor och dess ideal.

Saturday, September 24, 2005

Val och personval


Eftersom jag avslöjade vad och vem jag röstade på i kyrkovalet så tänkte jag att det kan vara på sin plats att redovisa vad jag röstat i de övriga val jag fått deltaga i.

1994: Riksdagen: Sverigedemokraterna (strök Sven-Erik Larsson)
Landstinget: Skrev Sverigedemokraterna på en blank valsedel.
Kommunalt: Sverigedemokraterna (strök Sven-Erik Larsson)
1994: Kyrkoval: Skrev Sverigedemokraterna på en blank valsedel.
1994: EU-omröstningen: Röstade Nej
1995: EU-parlamentsval: Fria EU-kritiker (röstade på liggande lista)
1998: Riksdagen: Sverigedemokraterna (kryssade Tomas Johansson)
Landstinget: Skrev Sverigedemokraterna på en blank valsedel
Lokalt: Sverigedemokraterna (röstade på liggande lista)
1999: EU-parlamentsval: Sverigedemokraterna (kryssade Anders Westergren)
2001: Kyrkovalet: Sverigedemokraterna (kryssade Gabriella Johansson)
2002: Riksdagen: Sverigedemokraterna (kryssade Torbjörn Kastell)
Landstinget: Sverigedemokraterna (kryssade Gorm Lind)
Lokalt: Sverigedemokraterna (röstade på liggande lista)
2003: EMU-omröstning: Röstade Nej
2004: EU-parlamentsval: Sverigedemokraterna (kryssade Johan Rinderhem)
2005: Kyrkoval: Sverigedemokraterna (kryssade Andreas Svensson)

Analys & Kritik

Den svenska mediadjungeln är fylld med företelser och projekt som ibland får en att klia sig i huvudet och undra vad de syftar på, samt företelser som får en att skratta rakt ut. Inte minst finner man dessa skapelser inom det politiska området, och förmodligen finns det för oss nationalister inget mer känt exempel än den tidning antidemokraterna på Expo ger ut och den hemsida de tillhandahåller. Ett annat exempel är märkliga bloggar från människor som kastats ut ur Sverigedemokraterna.

Nu är emellertid inte Expo på något sätt värst i sin nisch. Om du inte redan har upptäckt tidningen/hemsidan Analys & Kritik så föreslår jag att du genast besöker deras hemsida. Man behöver inte ens vara nationalist för att skratta åt artiklarna och notiserna på sidan, på alla tänkbara plan så saknar man minsta lilla kunskap kring politik och man blandar ihop begrepp och företeelser på ett sådant sätt att misstänker att sidan är ett, synnerligen lyckat, försök till ironi. Det var jag övertygad om att sidan handlade om i flera veckor efter jag upptäckte sidan.
På hemsidan travar man de mest skrattretande analyserna och beskyllningar på varandra. Detta gäller inte enbart för Sverigedemokrater och andra nationalister, men i och med att jag själv är Sverigedemokrat så kan det ju vara passande att påpeka några av de roligaste anklagelserna mot oss.

- Anledningen till att Sverigedemokraterna ställer upp i kyrkopolitiska val är att man attraheras av "Martin Luthers antisemitism".
- Sverigedemokraternas retorik om en rättsstat går tillbaka till fascismens tal om lag och ordning.
- Jonas Åkerlund är tydligen vice ordförande, vi som var med på årsmötet vill minnas att han valdes till andra vice ordförande.
- Sverigedemokraternas kritik av mångkulturen betyder att Sverigedemokraterna är en "främlingsfientlig enfrågesekt".
- Sverigedemokraterna har inte Årsmöten utan "rådsmöten".
- Analys & Kritik avslöjar att Sverigedemokraternas kritik mot mångkulturen handlar om att "(...) om att utestänga och slänga ut "invandrare" från Sverige, Europa, norra halvklotet och hela planeten Tellus".
- Reine Wickström skall 1988 ha uteslutits från Sverigedemokraterna för att "han var för radikal". Påståendet saknar alla former av grunder.
- Man påstår att Tommy Funebo skall ha varit partisekreterare i Sverigedemokraterna. Tommy fick aldrig någon sådan hög post innan han försvann.

Så här håller det på sida upp och sida ner. Att notera och besvara alla fanatisier och fixeringar man publicerat skulle ta mycket mer tid och utrymme än vad jag orkar ge projektet. Däremot är det passande att lägga upp en länk till de som vill skratta lite...

  • Analys & Kritiks hemsida
  • Friday, September 23, 2005

    Grattis Jansson

    Mikael Jansson är inte längre partiledare för Sverigedemokraterna, men han är fortfarande väldigt populär inom partiet. Detta bevisades inte minst den 4 september då Jansson fyllde 40 år och överraskades i sin hemstad Örebro av Sverigedemokrater från nästan hela landet. Många av de som kom till Örebro för att tacka och säga grattis till Jansson hade åkt en tämligen lång väg genom Sverige.

    Läcker mat och dryck dukades fram i en lokal i anslutnig till Örebros regemente. Det hölls tal och man hade allsång till klassiska SD-sånger som till exempel Bohus Bataljon.

    Med detta säger jag åter igen grattis till Jansson och säger samtidigt tack till de bakom organisationen som såg till att dagen kunde firas så bra.

    Tuesday, September 20, 2005

    Utgiven i Tyskland

    Den påläste känner till att undertecknad har författat ett halvdussin böcker/skrifter. Rättigheterna till en av dessa har under sommaren sålts till ett förlag i Tyskland och den som letar noga och på rätt ställe kan således hitta litteratur skriven av Windeskog på tyska, såld i Tyskland.

    Monday, September 19, 2005

    Kyrkovalet: ännu ett litet steg framåt

    Socialdemokratiska Arbetarpariet lyckades varken med telefonmeddelande från Göran Persson eller med en miljon pinsamma SSU-flygblad (var det egentligen någon som såg till dessa?) hindra att Sverigedemokraterna tog ännu ett steg framåt. Förvisso skall man akta sig för att överdriva denna bedrift. Men fakta är fakta trots allt, man har lyckats trots en svag rikslista och en organisation som inte riktigt var fungerade hela tiden. Detta är ju givetvis viktigt för partiets nya ledning, man har än så länge visat sig vara uppgiften mogen.

    De riktigt trevliga valresultaten kom, inte så överraskande, från södra Sverige och kring rekordstatsningen i Gävleborg. SD tog stiftmandat i alla de tre största städernas stift, det var ett besked som behövdes inför 2006. Riktigt lika bra gick det inte i Växjös och Skaras stift. Att man missade mandat i Luleå stift må vara hänt, men resultatet i Skara är direkt alarmerande. En djupgående analys om vad som har gått så fel vore på sin plats. Utveckligen i området ser nu helt annorlunda ut än några år tidigare.

    Reaktionerna angående att SD gjort ännu ett framgångsval har varit riktigt bra. Sakligt, om än med en viss illa dold besvikelse. Det är mest träskvänstern, avundsjuka nationalister och utsparkade individer som försöker förklara bort det hela genom att desperat räkna om siffrorna på alla de sätt för att förklara bort SD:s framgångar för sig själva. Bra så, sådana människor skall må dåligt en sådan dag.

    Det kommer med säkerhet dröja några veckor innan personvalet presenteras. Jag tror inte på några förändringar angående topp fyra till kyrkomötet, men det kan vara intressant att se hur våra väljare reagerade på att ha tre kvinnor på de tre första platserna. SJälv kryssade jag Andreas Svensson från Uddevalla, jag var nog rätt ensam om det.

    Sunday, September 18, 2005

    Inledning









    Med detta så öppnar Jimmy S. Windeskog, fri sverigedemokrat, sin politiska blogg.